Stockholmsmässan – Ett bra liv, Älvsjö, 2009-09-11

Denna diskrimineringsanmälan har sänts till Diskrimineringsombudsmannen enligt diskrimineringslagen (2008:567) och till byggnadsnämnden i Stockholms stad som en anmälan om ett eller flera enkelt avhjälpta hinder enligt plan- och bygglagen 17 kap 21a §.

Diskriminerande part
eller plats för diskriminering:
Stockholmsmässan – Ett bra liv
Webbadress:
http://www.stockholmsmassan.se
Gatuadress:
Mässvägen 1
Postnummer och ort:
12530 älvsjö
Kommun:
Stockholms stad
Verksamhetstyp:
Övrig försäljning av varor och tjänster
Datum för händelsen:
2009-09-11 (Anmälningsdatum: 2009-09-11)
Jag diskriminerades i egenskap av:
Besökare/kund
Min funktionsnedsättning:
rörelsehinder, Hörselnedsättning/döv
Följden av diskrimineringen:
Jag eller den som diskriminerades tvingades acceptera sämre villkor för att kunna delta

Beskrivning av diskrimineringen:

Stockholmsmässan, en av Sveriges absolut största mässarrangörer, uppfyller inte normerna för tillgänglighet och diskriminerar därmed besökare, utställare och föreläsare med funktionsnedsättning på deras mässor.

En grundförutsättning i all svensk lagstiftning och tillgänglighetsarbete är att människor ska kunna vara självständiga. Tillgänglighetslösningarna ska vara permanenta, inte temporära, och ska inte innebära att man per automatik ändå behöver hjälp för att kunna delta och ta del av; komma fram, till och runt.

Mässan som föranleder denna anmälan heter Ett bra liv och hölls 9-11 september 2009. Den riktar sig till och berör personer med funktionsnedsättning. Alla Stockholmsmässans mässor ska naturligtvis vara tillgängliga och därmed inte diskriminera människor. Men spontant kan man ju tycka att en mässa som speciellt riktar sig till människor med funktionsnedsättning än mer borde ha sett till att den är fullt tillgänglig. Det är ungefär som om en mässa om brandsäkerhet inte vore brandsäker eller en mässa om rasism hade rasistiska/fördomsfulla yttringar. Kunskapen är tydligen inte stor! Detta trots tidigare påpekanden av bla oss personligen och att de föreskrifter man har att rätta sig efter gällt sedan 1 december 2003.

Stockholmsmässan följer inte gällande lagstiftning för hur lokaler och verksamheter ska vara utformade för att fungera även för människor med funktionsnedsättningar och har trots tidigare påpekanden inte åtgärdat ens sina enkelt avhjälpta hinder. Ofattbart! Vissa av de ”lösningar” (som inte är lösningar) man har gjort förefaller vara temporära, i strid med gällande lagstiftnings krav på permanenta lösningar.

Utifrån och in:
Handikapparkeringar: Om man som mässan har 4000 parkeringar ska det enligt lag finnas 200 parkeringsplatser för rörelsehindrade. Enligt Ett bra livs hemsida har man 20. Vi kunde på plats endast hitta mindre än tio av dessa, men det är möjligt att vi missat några vid andra entréer.

Vid de handikapparkeringsplatser vi såg saknas helt avfasningar till 0-kant, både till själva parkeringen och trottoaren. Det gör att personer med rörelsehinder som parkerar där antingen får extra svårt att nyttja parkeringen eller inte kan använda den alls. Det är också ett solklart brott mot gällande lagstiftning.

Handikappakeringarna är inte belägna inom 25 m från entrén, vilket är lagstiftningskrav.

Trottoarer: Trottoarerna till och från mässans entré saknar till merparten avfasningar. Det gör att människor som har rörelsehinder inte kan komma upp på dem utan får gå/rulla på gatan.

Bankomat: Inne i entréhallen före mässområdet finns en bankomat. Till den finns en plattform med en ramp uppbyggd som ser misstänkt temporär ut. Bankomaten ska (naturligtvis) vara tillgänglig året runt. Rampen har dessutom på tok för kraftig lutning jämfört med lagstadgade maximilutning på 1:12, som helst ska vara 1:20. Rampen är i övrigt inte heller utformad utifrån lagstiftningskrav.

Golv/underlag på mässområdet: Golvet inne i mässhallen sviktar och är ojämnt. Till stor del har man lagt ut Golvet i mässhallenmattor som skapar onödig friktion för den som är gående med rörelsehinder eller så ”suger det fast” hjulen för den som använder rullstol/rollator. Man har dragit kablar i ”gångar” på golvet, vilket skapar ett än mer ojämnt underlag. Det gör att det om man har ett rörelsehinder och exempelvis använder rullstol minst sagt blir en ”bumpy ride”.

Diskar/talarbord/pulpeter: Av de disktyper som Stockholmsmässan erbjuder utställare på sin hemsida är 17/21 (81 %) inte tillgängliga då de är så höga att det inte är möjligt för exempelvis en mässbesökare, utställare eller föreläsare som använder rullstol eller är kortväxt att använda dem på lika villkor som mässbesökare, utställare och föreläsare utan funktionsnedsättningar. Höjden på dem överstiger vida lagstiftningens krav, vilket i sig inte är tillräckligt kraftigt.

Talarborden/pulpeterna på mässans scener är likaså på tok för höga för att det ska vara drägligt att använda dem om man sitter i rullstol.

Scenramper: Samtliga scener där framträdanden/seminarier hålls är otillgängliga för den som använder rullstol. Alla ramper har en lutning som vida överstiger den lagstagdade Ramp till scenmaximilutningen på 1:12, som helst ska vara 1:20. Endast vältränade personer med fullt fungerande överkropp klarar att ta sig upp. Det gör att föreläsare eller utställare som använder rullstol måste ha påskjutningshjälp för att komma upp på scenerna eller i värsta fall inte kan komma upp på scenerna överhuvudtaget. Det är djupt kränkande och en tydlig segregerande signal! Vid Ett bra liv nu senast var det nära att en person som använder elrullstol och skulle föreläsa välte bakåt på grund av den kraftiga lutningen.

Detta är ett exempel på något jag personligen påtalade för mässans ansvariga då man anordnade mässan Hjultorget hösten 2007. Som deltagare i ett seminarium och användare av manuell rullstol kunde jag då konstatera att rampen till scenen inte var en ramp, utan två skenor, och att lutningen gjorde att tanken ”stup” föreföll mer lämplig än ”ramp”. De jag pratade med lovade då att detta skulle ordnas. Två år senare kan det alltså konstateras att man visserligen gjort saker, men inte på ett korrekt, tillgängligt, användbart och lagenligt sätt. Det är ju som att kasta pengar i sjön!

Flera företrädare för handikapprörelsen påpekade detta för Stockholmsmässan den första dagen under Ett bra liv. Ramp till scen2Maria Johansson, ordförande för De Handikappades Riksförbund (DHR) och Daniel Pollak, språkrör för Unga Rörelsehindrade, vägrade att använda sig av scenen under rådande omständigheter och påpekade i sina anföranden i skarpa ordalag varför. Stockholmsmässan uppmärksammades på hur en ramp ska vara utformad för att vara möjlig att använda och vilka krav som ställs lagstiftningsmässigt. På torsdagen hade Stockholmsmässan ordnat fram två skenor, dvs inte ens en ramp.

Efter överläggning beslutade Marschen för tillgänglighet under torsdagseftermiddagen att upprätta en anmälan om diskriminering och enkelt avhjälpta hinder gentemot Stockholmsmässan. Stockholmsmässan delgavs information om detta och till fredagen hade man skaffat fram en ramp som var dräglig i lutning, men knappast fullt 1:12, och med ett metallunderlag med räfflor (ska vara plant).

Hörselslingor: Precis som när det gäller scenramperna konstaterades redan på onsdagen att hörselslingorna inte fungerade. När jag och Lars Lindberg på fredagen skulle delta i ett seminarium vid den sk ”caféscenen” fungerade hörselslingan fortfarande inte! Lars fick använda sin egen mikrofon och vi andra som deltog i seminariet skicka runt den för att Lars skulle kunna ta del av vad som sas.

”Yttre” café/restaurang: Även hit har alla ramper en lutning som vida överstiger den lagstagdade Ramp till cafe/restaurangmaximilutningen på 1:12, som helst ska vara 1:20. Detsamma som för scenramperna gäller: Endast vältränade personer med fullt fungerande överkropp klarar att ta sig upp själva.

Ramp till cafe/restaurang2

Som sagt har viss av denna otillgänglighet påtalats tidigare för Stockholmsmässan, bla under tidigare upplagor av mässan Hjultorget. Muntliga löften gavs då om att man skulle anlita tillgänglighetskonsulter för att åtgärda hindren. Det har man uppenbarligen inte gjort. Det tyder på bristande insikt och förståelse. Därför finner Marschen för tillgänglighet ingen annan väg än att upprätta en anmälan om diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen och flera enkelt avhjälpta hinder till byggnadsnämnden vid Stockholms stads kommun. Vi finner det fullständigt oacceptabelt att en mässanordnare 2009 inte har lokaler som låter alla delta på samma villkor; diskriminerar människor med funktionsnedsättning. Vi finner det än mer anmärkningsvärt att det förhåller sig så här på en mässa som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Skäms, Stockholmsmässan!

Vi tar för givet att utställande företag och organisationer som alla antingen består av eller riktar sig till människor med funktionsnedsättning direkt eller indirekt har ställt tydliga krav på att Stockholmsmässan generellt och Ett bra liv ska vara tillgänglig. Om man inte gjort det redan uppmanar vi dem till att göra det i fortsättningen.

För att kontrollera riktigheten i våra påståenden om lagstiftningens krav ovan, vänligen se den sk VGR-standarden:
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Handikappkommitt%c3%a9n/Riktlinjer%20och%20standard/Riktlinjer%20tillg%c3%a4nglighet%20090922.pdf
eller Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder (BFS 2003:19 HIN 1):
http://www.boverket.se/Lag–ratt/Boverkets-forfattningssamling/BFS-efter-forkortning/HIN/
. Den sistnämnda är föreskrifter till plan- och bygglagen 17 kapitlet 21a §.

Vi ser fram emot att i framtiden kunna besöka en tillgänglig och därmed icke-diskriminerande mässa arrangerad av Stockholmsmässan.

Hans Filipsson
språkrör och grundare Marschen för tillgänglighet

En kopia av anmälan har förutom till Stockholmsmässan bland annat sänts sänts till:
Samtliga utställande företag och organisationer under mässan Ett bra liv 9-11 september 2009
Kalle Bern, ordförande, Älvsjö stadsdelsnämnd
Majvi Andersson, vice ordförande, Älvsjö stadsdelsnämnd
Samtliga övriga ledamöter, Älvsjö stadsdelsnämnd

Jag anser att detta är ett brott mot plan- och bygglagen (1987:10) 17 kap. 21 a §. Jag vill därför att Independent Living Institute även sänder min anmälan vidare till byggnadsnämnden i Stockholms stad som en anmälan om ett eller flera enkelt avhjälpta hinder. Jag vill meddelas skriftligen av byggnadsnämnden vilka åtgärder man vidtar i mitt ärende.

Denna anmälan är en del av Marschen för tillgänglighets tredje anmälningsaktion mot diskriminerande otillgänglighet. Otillgänglighet är diskriminering! Se www.marschen.se.

Ingen påföljd har rapporterats.


Är orsaken till denna anmälan åtgärdad eller vill ni av någon annan anledning kontakta Independent Living Institute? Läs gärna vår information för verksamheter som blivit anmälda först. E-post: anmalningstjansten@independentliving.org

Vår referens:
https://anmalningstjansten.se/anmalningar/stockholmsmassan-ett_bra_liv-alvsjo-massvagen_2009-09-11

brevTipsa om denna anmälning per e-post.

Alla dokument i ärendet finns som offentliga handlingar hos
Diskrimineringsombudsmannen
Box 4057 169 04 Solna
Besöksadress: Råsundavägen 18 169 04 Solna
Telefon: 08-120 20 700, fax: 08-120 20 800
E-post: do@do.se


Senare anmälan: Hemmakväll (videouthyrning), Sundsvall 2009-09-13
Tidigare anmälan: Bang & Olufsen, Ängelholm 2009-09-10