Information för anmälda verksamheter

1. Vad är syftet med Anmälningstjänsten?
2. Varför har vår verksamhet blivit anmäld?
3. Vem/vilka har anmält vår verksamhet?
4. Bör vi kontakta anmälaren?
5. Vad händer nu?
6. Vilka lagar och föreskrifter reglerar området?
7. Vad bör vi göra?
8. Var kan vi få mer information?
9. Vad kan vi göra för att anmälan ska plockas bort hos Independent Living Institute?

Vanliga frågor om tillgänglighet:
10. Vi är bara hyresgäster, vi äger inte fastigheten. Varför har vi blivit anmälda?
11. Våra lokaler är k-märkta. Varför har vi blivit anmälda?
12. Vår verksamhet, liksom alla verksamheter i samma område, har ett trappsteg. Varför har bara vi blivit anmälda?
13. Vi kan alltid hjälpa till och lyfta in någon som använder rullstol, bara man påkallar vår uppmärksamhet. Varför har vi blivit anmälda?
14. Vår verksamhet har ett trappsteg/steg/tröskel, men vi lägger ut en ramp vid behov. Varför har vi blivit anmälda?
15. Vi har en ramp som vi kan plocka fram vid behov, samt en skylt och en ringklocka. Behövs det mer?
16. Vi har en tillgänglig entré eller en hiss som inte ligger vid vår huvudentré. Varför har vi blivit anmälda?
17. Hur ska vi bekosta att tillgängliggöra vår verksamhet?
18. Finns det något ”rampbidrag” vi kan få från offentligheten?
19. Vi har fått beskedet att våra hinder inte kan åtgärdas. Vad ska vi göra?

1. Vad är syftet med Anmälningstjänsten?

Med Anmälningstjänsten kan människor anmäla upplevelser av diskriminering på grund av funktionsnedsättning till Diskrimineringsombudsmannen. Anmälan går i förekommande fall även till berörd kommuns byggnadsnämnd som en anmälan om ett enkelt avhjälpt hinder. Anmälningarna publiceras i en publik databas på sidan http://anmalningstjansten.independentliving.se och blir därmed tillgängliga för sökmotorer.

Med Anmälningstjänsten vill vi:

  • synliggöra diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning i Sverige
  • göra det lättare att anmäla
  • uppmärksamma allmänhet och beslutsfattare på diskrimineringen
  • göra Sverige mer tillgängligt och förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning

2. Varför har vår verksamhet blivit anmäld?

Er verksamhet har blivit anmäld därför att någon upplever att ni särbehandlar – diskriminerar – människor med funktionsnedsättning på ett negativt och eventuellt olagligt sätt. Att inte bli insläppt i en restaurang p g a ”fel” hudfärg är diskriminering. Att ha trappsteg i entrén, att inte sätta upp hörselslingor i en hörsal eller att neka ledarhund tillträde kan innebära samma resultat för en person med rörelsehinder, hörselskada respektive synskada.

3. Vem/vilka har anmält vår verksamhet?

Independent Living Instititute varken driver eller gör anmälningar om diskriminering. Vi förmedlar enbart människors upplevelser av diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen och eventuellt även kommunala byggnadsnämnder.

Den som har gjort anmälan kan vara en privatperson eller en juridisk person (företag eller organisationer). Vi är på grund av sekretess förhindrade att uppge vem/vilka anmälaren är. Det är dock offentlig handling hos Diskrimineringsombudsmannen.

4. Bör vi kontakta anmälaren?

Anmälaren har ett naturligt intresse av att göra er verksamhet mindre diskriminerande och har säkert värdefulla råd. Ni kan även ge er själva goodwill genom att be anmälaren om ursäkt för det inträffade. Vi är pga sekretess förhindrade att uppge anmälarens identitet, men ni kan få anmälarens identitet genom att kontakta Diskrimineringsombudsmannen.

Ni tjänar dock väldigt lite på att höra av er till anmälaren i syfte att skälla ut denne. Ett sådant handlande kan komma att läggas er till last i en kommentar till anmälan, som i detta exempel.

Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder dessutom uttryckligen repressalier mot den som anmäler någon för diskriminering. Den som trots detta utsätter en anmälare för repressalier kan dömas till skadestånd.

5. Vad händer nu?

Diskrimineringsombudsmannen och/eller er kommuns byggnadsnämnd kommer att göra en utredning.

Om anmälaren skriver i sin anmälan att vi ska sända ärendet vidare till berörd kommuns byggnadsnämnd kommer den att utreda saken. Kommunala byggnadsnämnder har tillsynssansvaret för brott mot plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL). PBL 17 kap 21 a § utgör grunden för de föreskrifter, utarbetade av Boverket, som populärt kallas ”föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder”.

Diskrimineringsombudsmannen har det övergripande ansvaret för att utreda diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Alla ärenden som inte går till berörd kommuns byggnadsnämnd utreds av Diskrimineringsombudsmannen.

Om diskrimineringen innehåller flera delar, varav enkelt avhjälpta hinder är en, kan Diskrimineringsombudsmannen och byggnadsnämnden göra var sin utredning.

6. Vilka lagar och föreskrifter reglerar området?

Personer med funktionsnedsättning är skyddade mot diskriminering i arbetslivet; utbildning; arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag; vid start och bedrivande av näringsverksamhet; medlemskap i vissa organisationer; vid köp av varor och tjänster; inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten; inom socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd; värnplikt och civilplikt; och offentlig anställning genom:

Diskriminering på grund av miljöer som omöjliggör eller försvårar deltagande för människor med funktionsnedsättning – otillgängliga miljöer – omfattas av förbudet att diskriminera när det gäller arbetslivet och högskole-/universitetsstudier i ovanstående lag.

För andra näringsidkare och deras fastighetsägare regleras krav på tillgänglighet framförallt i plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL).

Utifrån PBL 17 kap. 21 a § har Boverket utarbetat:
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2013:9 – HIN 3) (populärt kallade ”enkelt avhjälpta hinder”)
Utifrån PBL 3 kap. 18 § har Boverket utarbetat:
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. (BFS 2004:15 ALM 1)

Fler och skarpare lagar kan förväntas vilket bör tas med i beräkningen vid bl a planeringen av renovering eller ombyggnation. Se vidare Marschen för tillgänglighet.

Krav på tillgänglig kollektivtrafik ställs bla i lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik.

7. Vad bör vi göra?

Oavsett Diskrimineringsombudsmannens eller byggnadsnämndens ställningstagande rekommenderar vi att ni undanröjer anledningen till anmälan. Ni kommer därmed att skapa goodwill för er verksamhet. Ni kan även ge er själva goodwill genom att be anmälaren om ursäkt för det inträffade (se 4. Bör vi kontakta anmälaren?).

8. Var kan vi få mer information?

För information om och råd om hur man förbättrar tillgänglighet se/ta kontakt med:

På Handisams webbplats finns en lista över tillgänglighetskonsulter och arkitekter som arbetar med tillgänglighet. Dessa kan ni med fördel anlita för att tillgängliggöra er verksamhet.

För alla andra ärenden, vänd er till Diskrimineringsombudsmannen.

9. Vad kan vi göra för att anmälan ska plockas bort hos Independent Living Institute?

Om sakförhållandena i anmälan inte är korrekta, ber vi er att kontakta oss i första hand per mejl till anmalningstjansten@independentliving.org. Om ni saknar e-postadress eller av annan anledning vill kontakta oss per telefon, kan ni ringa på 08-559 220 20 (telefonsvarare). Vi kommer då att vidarebefordra era uppgifter till anmälaren. Vår roll är förmedlarens.

När bristerna som föranledde anmälan är åtgärdade, är ni välkomna att informera oss om detta i första hand per anmalningstjansten@independentliving.org. Om anmälan mot er verksamhet gäller fysisk otillgänglighet kan ni snabba på handläggningen genom att ta digitala foton av åtgärderna och bifoga dem i mejlet till oss. Om ni saknar e-postadress eller av annan anledning vill kontakta oss per telefon, kan ni ringa på 08-559 220 20 (telefonsvarare).

Vi bekräftar då mottagandet av ert meddelande och informerar samtidigt anmälaren som har två veckor på sig för att granska de förhållanden i er verksamhet som föranledde anmälan. Om vederbörande bekräftar att det anmälda är åtgärdat eller inte hör av sig till oss inom dessa två veckor tar vi bort anmälan från vår databas. Anmälan kommer då inte längre upp som svar när man söker på er verksamhets namn i sökmotorer.

10. Vi är bara hyresgäster, vi äger inte fastigheten. Varför har vi blivit anmälda?

Först och främst för att ni är lokalens/platsens ansikte utåt. Det är er verksamhet som människor förknippar med lokalerna och det är ni som bedriver en verksamhet i lokaler som diskriminerar människor. Vidare bör ni därmed ha ett självklart intresse av att era lokaler tillgängliggörs, oavsett var dagens undermåliga lagstiftning lägger ansvaret. Viktig att poängtera är också att i förslag till framtida lagstiftning läggs det juridiska ansvaret även på den som bedriver verksamheten och ni kan då komma att bli stämda för underlåtenhet att initiera åtgärder.

11. Våra lokaler är k-märkta. Varför har vi blivit anmälda?

Lagar och föreskrifter som berör tillgänglighet har företräde över eventuell kulturminnesmärkning. K-märkning gör att speciell hänsyn måste tas till det man vill bevara, men att det skulle göra det omöjligt att tillgängliggöra en lokal eller plats är inte sant.

12. Vår verksamhet, liksom alla verksamheter i samma område, har ett trappsteg. Varför har bara vi blivit anmälda?

Sannolikt har den person/organisation/företag som gjort anmälan velat besöka just er verksamhet och då valt att anmäla den.

13. Vi kan alltid hjälpa till och lyfta in någon som använder rullstol, bara man påkallar vår uppmärksamhet. Varför har vi blivit anmälda?

Att behöva be om hjälp och bli lyft för att komma in kan upplevas som djupt kränkande och diskriminerande. Det kan också innebära ett moment 22; man måste be om hjälp för att komma in, men man måste komma in för att be om hjälp. Att lyfta någon som använder en elrullstol som väger flera hundra kilo låter sig inte heller göras lätt. Det utsätter både den som ska bäras och de som bär för stora risker som sannolikt utgör brott mot arbetsmiljölagen (1977:1160). Dessutom har Riksdagen bestämt att sk ”enkelt avhjälpta hinder” utgör ett lagbrott och ska undanröjas (se 6. Vilka lagar och föreskrifter reglerar området?).

14. Vår verksamhet har ett trappsteg/steg/tröskel, men vi lägger ut en ramp vid behov. Varför har vi blivit anmälda?

Rampen ska vara permanent, inte något som läggs ut vid behov.

I föreskrifterna om undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder (BFS 2003:19 HIN 1; se 6. Vilka lagar och föreskrifter reglerar området?) och dess 6 § föreskrivs följande: ”Fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon skall undanröjas”. I allmänt råd till föreskriften anges att mindre nivåskillnader bör överbryggas, exempelvis med ramper. Råden är inte bindande men genom att följa rådet har man visat att man uppfyllt föreskriften, se 3 § i HIN 1.

I föreskriftstexten anges att hinder skall undanröjas, vilket även stämmer överens med regeringens förslag i proposition 2000/01:48. I den nämnda propositionen, sidan 7, skriver regeringen också att hinder bör vara eliminerade före utgången av år 2010. Innebörden av uttryck som ”undanröja” och ”eliminera” är enligt normalt språkbruk att fullständigt avlägsna något.

15. Vi har en ramp som vi kan plocka fram vid behov, samt en skylt och en ringklocka. Behövs det mer?

Ja, rampen ska vara permanent. Se föregående fråga.

16. Vi har en tillgänglig entré eller en hiss som inte ligger vid vår huvudentré. Varför har vi blivit anmälda?

Överlag är separata ingångar att betrakta som särlösningar och kan upplevas som diskriminerande. Om ni har en separat ingång eller hiss måste ni ha tydlig informaton om detta vid er huvudentré. Skyltningen bör helst följa VGR-standarden (se länk i 8. Var kan vi få mer information?) för att passa så många som möjligt. Eventuella hissar måste vara möjliga att manövrera av besökaren själv utan att exempelvis behöva påkalla hjälp eller låna en nyckel.

17. Hur ska vi bekosta att tillgängliggöra vår verksamhet?

Kostnadsansvaret för att tillgängliggöra verksamheter anges i Ansvars- och finansieringsprincipen som säger att kostnaden ska bäras av verksamheten. Vad gäller sk ”enkelt avhjälpta hinder” (se 6. Vilka lagar och föreskrifter reglerar området?) ligger dock kostnadsansvaret på er fastighetsägare. Enligt lag är denne skyldig att åtgärda hinder som faller under föreskrifterna.

18. Finns det något ”rampbidrag” vi kan få från offentligheten?

Nej.

19. Vi har fått beskedet att våra hinder inte kan åtgärdas. Vad ska vi göra?

Om det ni anmälts för förefaller att vara ett sk enkelt avhjälpt hinder (se 6. Vilka lagar och föreskrifter reglerar området?):
Många gånger ges detta besked av fastighetsägare som inte känner till eller vill agera utifrån sina lagstadgade skyldigheter. Innan ni accepterar detta som en sanning bör ni kontakta er kommuns byggnadsnämnd för att höra hur de ser på saken.

Om det ni anmälts för inte förefaller att vara ett sk enkelt avhjälpt hinder eller ni fått ett skriftligt besked av er kommuns byggnadsnämnd att det anmälda hindret inte måste åtgärdas av fastighetsägaren:
Vi rekommenderar er att trots beskedet i samråd med er fastighetsägare försöka hitta en godtagbar lösning. Här vill vi även poängtera att nuvarande lagstiftning är mycket undermålig och om några år kommer att skärpas. Det är alltså värdefullt att redan nu se framtiden an.

Det sista och naturligtvis självklara alternativet om ni av olika anledningar finner det omöjligt att tillgängliggöra er verksamhet är förstås att se er om efter andra lokaler som inte medför att er verksamhet diskriminerar människor med funktionsnedsättning.

Vi tar för givet att ni inte vill fortsätta att diskriminera människor.

E-post: anmalningstjansten@independentliving.org Innan du kontaktar oss ber vi dig att läsa vår information för verksamheter som blivit anmälda.