Uppsala kommun, Uppsala, 2009-09-21

Diskriminerande part
eller plats för diskriminering:

Uppsala kommun

Webbadress:

www.uppsala.se

Gatuadress:

Postnummer och ort:

753 75 Uppsala

Kommun:

Uppsala

Verksamhetstyp:

Offentlig förvaltning

Datum för händelsen:

2009-09-21 (Anmälningsdatum: 2009-09-21)

Jag diskriminerades i egenskap av:

Besökare/kund

Min funktionsnedsättning:

rörelsehinder

Följden av diskrimineringen:

Annat

Beskrivning av diskrimineringen:

Uppsala kommun brister i sitt ansvar och agerande för att tillgängliggöra Uppsala för människor med funktionsnedsättningar! Kommunen har genom sin Byggnadsnämnd sedan minst 1 december 2003 haft tillsynsansvaret för att sk enkelt avhjälpta hinder enligt plan- och bygglagen 17 kapitlet 21a § undanröjs.

Kraven på att undanröja enkelt avhjälpta hinder handlar om att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning (främst människor med rörelsehinder, synnedsättning och hörselnedsättning) tillgänglighet – möjlighet att kunna komma fram, till och runt och kunna använda lokaler/utrustning till vad de är till för. Exempel på saker som ska åtgärdas är mindre nivåskillnader (1-3 trappsteg, trösklar, steg etc), kontrastmarkeringar, ledstråk, bristfällig skyltning, tunga dörrar, installation av dörröppnare, etc. Vilka hinder som ska åtgärdas angav Boverket i sina föreskrifter BFS 2003:19 HIN 1 till lagparagrafen ovan. Det var de som började gälla 1 december 2003. Beslutet om lagen fattades av en enig Riksdag när den sk handikappropositionen Från patient till medborgare togs 31 maj 2000. Med andra ord hade Uppsala kommun känt till sin skyldighet, utan preciserade tillämpningsföreskrifter, redan 3 år innan föreskrifterna från Boverket började gälla.

Vidare har Byggnadsnämnden med dess organ Stadsbyggnadskontoret brutit i sitt agerande och tillsyn. Istället för att inspektera anmälda enkelt avhjälpta hinder har Uppsala kommun låtit fastighetsägare själva få avgöra vilka enkelt avhjälpta hinder de har. Den person som trodde att det förfarandet skulle fungera måste ha varit väldigt naiv, för resultatet är att merparten fastighetsägare så enkelt som möjligt försöker slippa undan sitt ansvar. Man har därmed också överlåtit myndighetsutövning på fastighetsägaren vilket inte är tillåtet enligt förvaltningslagen.

I fallet med Uppsalahem AB och Vobis Livskvalitet innebär detta att kommunen inte krävt att Uppsalahem AB åtgärdar sina enkelt avhjälpta hinder (steget och avsaknad av dörröppnare). Detta alltså trots att man haft 6 år på sig. Det är under all kritik!

Uppsala kommuns Gatu- och fastighetsnämnd med organ Gatu- och trafikkontoret, som formellt är fastighetsägare till kommunens lokaler och platser som riktar sig till allmänheten, har inte inventerat sina egna enkelt avhjälpta hinder och (förstås) inte heller åtgärdat dem. Detta alltså trots att man snart haft 6 år på sig! Om kommunen vill att Uppsala ska tillgängliggöras, hur kan man då tro att privata fastighetsägare ska åtgärda sina hinder om man inte föregår med gott exempel själv?

Uppsala kommun som helhet har brustit i sina skyldigheter enligt flera styrdokument, policies och lagar:

I regeringens så kallade handikapproposition (1999/2000:79) Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken, som antogs av Riksdagen 31 maj 2000, sägs bland annat att målet för samhällets politik gentemot personer med funktionshinder bör vara:
– ”att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder”

– ”att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande”.

I propositionen säger den dåvarande regeringen vidare att ”enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga bör vara åtgärdade före utgången av år 2010 i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser”. Vidare att ”myndigheterna inom sina verksamhetsområden bör verka för de handikapppolitiska målen i FN:s standardregler för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet integreras i verksamheten”.

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige tillträdde så sent som 2008-11-12 slås i artikel 9 fast att ”för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på livets områden, ska konventionsstaterna enligt punkt 1 vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättningar får tillgång på samma villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och system samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden. Detta ska enligt punkt a) gälla byggnader, vägar, transportmedel och andra inom- och utomhusanläggningar, däribland skolor, bostäder, vårdinrättningar och arbetsplatser.”

Policy för hållbar utveckling är ett sammantaget styrdokument för hur all verksamhet inom Uppsala kommun ska bedrivas. Det antogs av kommunfullmäktige 2008-08-25. I dokumentet sägs bland annat:
”Uppsala kommun ska kännetecknas av att verka för mänskliga rättigheter i all sin verksamhet, i allt sitt sätt att påverka samhällsutvecklingen och i allt samarbete med andra. De mänskliga rättigheterna betonar dels vikten av att vi som medborgare är fria att själva få bestämma över våra liv, dels att vi
värderas som lika mycket värda i familjen, i arbetslivet och i samhällslivet. Delaktighet, trygghet, jämlika villkor, tillgänglighet, jämställdhet samt respekt för mångfald är grundpelarna.”

Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. 2 § säger: ”Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om (…) tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga”.

Plan och bygglagen (1987:10) 17 kapitlet 21 a § säger: ”I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.” Denna bestämmelse gäller retroaktivt, dvs inte bara vid nybyggnation och nyproduktion.

Boverket har meddelat föreskrifterna BFS 2003:19 HIN 1 i vilka det anges vilka hinder som ska åtgärdas. Föreskrifterna började gälla 1 december 2003.

Vi kan inte på något sätt se hur agerandet av Byggnadsnämnden vid Uppsala kommun med dess organ Stadsbyggnadskontoret, Gatu- och trafiknämnden med dess organ Gatu- och trafikkontoret och Uppsala kommun som helhet följer de vägledande orden i handikappropositionen, FN:s standardregler eller vad som fastslås i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, vilken Sverige är skyldig att leva upp till enligt internationell rätt. Dessa dokument har inte beaktats alls, eller inte i tillräcklig omfattning, av Uppsala kommun, dess nämnder och nämndernas organ. Snarare är förhållandet det rakt motsatta; deras agerande bygger hinder för full delaktighet och ger mindre förutsättningar för självständighet och självbestämmande, för att citera Från patient till medborgare.

Vidare är det uppenbart att Byggnadsnämnden och dess organ Stadsbyggnadskontoret, samt Gatu- och trafiknämnden med dess organ Gatu- och trafikkontoret inte arbetar utifrån kärnan i Uppsala kommuns Policy för hållbar utveckling, som uttryckligen säger att mänskliga rättigheter och tillgänglighet ska vara ledstjärnor. Enligt ovan nämnda FN-konvention är tillgänglighet, eller snarare friheten att inte begränsas av otillgänglighet, en del av de mänskliga rättigheterna. Policy för hållbar utveckling framstår i sammanhanget som en samling ord som är så vackra att man kan gråta, men i praktiken innebär – ingenting.

Sammantaget utgör Uppsala kommuns agerande eller rättare sagt brist på agerande ett exempel på strukturell diskriminering av människor med funktionsnedsättning.

Bifogat som PDF finns min överklagan av Byggnadsnämnden/Stadsbyggnadskontorets agerande vad gäller enkelt avhjälpta hinder från 2009-01-26. Överklagandet handläggs i skrivande stund av Länsstyrelsen.

Hans Filipsson
språkrör och grundare
Marschen för tillgänglighet

En kopia av anmälan har förutom till Uppsalahem och Vobis Livskvalitet bland annat sänts till:
Gunnar Hedberg (M), Kommunstyrelsens ordförande, Uppsala kommun
Karolina Hilding (FP), 1:e vice ordförande Kommunstyrelsen, Uppsala kommun
Lena Hartwig (S), 2:e vice ordförande Kommunstyrelsen, Uppsala kommun

Lars Bäcklund (M), ordförande Kommunfullmäktige, Uppsala kommun
Agneta Simonsson (FP), 1:e vice ordförande Kommunfullmäktige, Uppsala kommun
Berit Ericsson (S), 2:e vice ordförande Kommunfullmäktige, Uppsala kommun
Samtliga övriga ledamöter, Kommunfullmäktige, Uppsala kommun

Liv Hahne (M), ordförande, Byggnadsnämnden, Uppsala kommun
Monica Östman (S), vice ordförande, Byggnadsnämnden, Uppsala kommun
Samtliga övriga ledamöter, Byggnadsnämnden, Uppsala kommun
Bengt Andrén, chef, Stadsbyggnadskontoret, Uppsala kommun

Anders Westerlind (FP), ordförande, Gatu- och trafiknämnden, Uppsala kommun
Liv Hahne (M), 1:e vice ordförande, Gatu- och trafiknämnden, Uppsala kommun
Per-Eric Eriksson (S), 2:e vice ordförande, Gatu- och trafiknämnden, Uppsala kommun
Samtliga övriga ledamöter, Gatu- och trafiknämnden, Uppsala kommun
Tom Karlsson, chef, Gatu- och trafikkontoret, Uppsala kommunDenna anmälan är en del av Marschen för tillgänglighets tredje anmälningsaktion mot diskriminerande otillgänglighet. Otillgänglighet är diskriminering! Se www.marschen.se.

Är orsaken till denna anmälan åtgärdad eller vill ni av någon annan anledning kontakta Independent Living Institute? Läs gärna vår information för verksamheter som blivit anmälda först. E-post: anmalningstjansten@independentliving.org

Tipsa om denna anmälning per e-post.

Alla dokument i ärendet finns som offentliga handlingar hos
Diskrimineringsombudsmannen
Box 4057 169 04 Solna
Besöksadress: Råsundavägen 18 169 04 Solna
Telefon: 08-120 20 700, fax: 08-120 20 800
E-post: do@do.se